gulatomater.blogg.se

Nu är det så att jag har lovat min fina Nicole att jag ska skriva ett inlägg om henne, så jag gör det.

 

Du, Nicole André, du är jävligt fin, på både insidan och utsidan. Jag och du lärde känna varandra för nästan ett år sedan, när du fick en stor plats i mitt hjärta, då kändes det så himla bra. Vi hade alltid så himla roligt, skrattade tills tårarna kom, men vi hade de stunderna då vi grät, på grund av ilska eller sorg - och då har du alltid funnits där. Det är det som är så fantastiskt med våran vänskap, vi finns där för varandra, oavsett om det är något bra eller dåligt vi vill berätta.

 

I maj, så blev vi ovänner. Det var inte speciellt kul, det gjorde jävligt ont och det fick mig att förstå hur mycket du betydde (och betyder) för mig. De månaderna vi inte var vänner, de var förjävliga, jag kände att jag behövde dig, hela tiden, men jag ville inte vara svag och "falla tillbaks". Men sedan, när du kom fram till mig och bad om ursäkt på den där festen, då kändes allt så himla bra. Jag trodde inte att det skulle bli som förut, men det blev det, haha, det gick inte att stå emot. De sakerna som vi gjorde mot varandra när vi var ovänner, gjorde vänskapen starkare. 

 

Jag blev så glad i torsdags när du, Micke och Oscar kom och kollade på min dans, jag kände verkligen att du var där för min skull, för att stötta mig, för att visa hur duktig jag var. Åh, du är så himla bäst. Jag älskar dig, min prinsessa. Du är så himla vacker, fin, söt, gullig, underbar på både insidan och utsidan, glöm inte det! Du förtjänar det bästa, det är du värd. Du är verkligen som en syster och jag känner att jag är en del av din familj, det känns underbart. Jag kommer alltid att finnas här för dig oavsett vad som händer i framtiden, min Nicole. Jag älskar dig, tusen varv runt jorden ♥